
Med gråten i halsen ringde jag veterinären i måndags morse och fick en tid samma kväll. Dagen gick och jag grät bara jag tittade på honom :(
MEN på eftermiddagen ringer telefonen; från djurskyddet och det är en tjej som eventuellt är intresserad!!! OJOJOJ!!
Tjejen ringde upp mig och det visar sig att hon och hennes kille söker en äldre, trygg och stabil hundkompis till sin åttamånaders valp. Jag berättade om vår gentleman och de vill komma och träffa honom så snart som möjligt!! Någon timme senare står de båda tillsammans med sin hund på vår gård och de faller för Dex och vi känner att det är ok människor. (Hade lovat oss själva, att om vi kände minsta tveksamhet kring dem som personer, så skulle det hellre få vara!)
Så jag fick ringa och avboka tiden hos veterinären och Dex fick åka med dem hem samma kväll! Det var förstås på prov först, då det är svårt att veta hur det fungerar då de ska vara tillsammans i "vardagen". Kan ni gissa om vi höll alla tummar och tår att det skulle gå vägen??!!
Redan samma kväll kom ett sms att det bara gick bra och att hundarna fungerade jättebra ihop. De hade lagt sig tätt ihop och somnat efter kvällspromenaden.... Mys....
Nästa förmiddag ringde Rebecka och sa att de hade bestämt sig, Dex skulle få flytta in hos dem!!! En sten föll från mitt hjärta och glädjetårarna tittade fram <3
![]() |
Dex och hans tjej, Cija <3 |
Jag är lycklig!!!!