Onsdagen

Nummer ett på onsdagens agenda, var Julias första tandläkarbesök. Pappa fick följa och det hade gått alldeles utmärkt = Skönt att slippa krångel!!!

Sen kom Purjo, Frida, Tilda och Elise på besök!! Och då blev det full fart!! Först lite lek här hemma, sen besök på Mariebergsskogen och sen hem igen för att grilla och mer lek.... Behöver jag ens berätta hur trötta våra barn var efter den dagen?? Och kanske även deras föräldrar ;)
Skönt att ha en dag att bara umgås när folk kommer och hälsar på!! Ofta stressas det runt på affärer och det blir nästan ingen tid till annat.... Så det var roligt att dom ville komma och "bara vara" en dag, utan planering och måsten!! Sen förstår jag ju också att det lockar att handla när man kommer till "storstan", det hade nog jag också velat göra. Men ibland så kan kanske annat få vara viktigare!!

Purjo, Elise, Julia, Timmy, Amanda och Tilda slappar i soffan efter en intensiv dag!!

Långväga besökare!!

I helgen hade vi besök från Tyskland!! Kanske kommer ni ihåg bröllopet som vi var på i maj förra året, då Lydia och Sven gifte sig?? http://livetpalovberga.blogspot.se/2011/05/sa-till-brollopet-da.html
Nu är det äntligen dags för deras bröllopsresa och då passade dom även på att åka förbi och hälsa på oss!! Vi åt lunch tillsammans och dom passade på att busa och gosa med Julia och Amanda.  Och varje gång vi ses, så känns det tråkigt att avståndet mellan oss är så långt. Men vi har lovat varandra att vi ska försöka ses åtminstone en gång per år och jag hoppas verkligen att vi kan hålla det löftet!!
Efter några timmar hos oss, var det dags för avfärd igen i den hyrda husbilen. En bil som under fyra veckor ska ta dom genom vårt vackra grannland Norge, ända upp till Lofoten. En fantastisk resa som jag också skulle kunna tänka mig att göra!!

Lydia och Amanda konverserar

Julia höll Sven sysselsatt och vi konstaterade att man kan leka bra utan att kunna prata med varandra. Sven kan inte svenska och Julia (förstås) ingen tyska, men vad spelar det för roll??

Julia inspekterar husbilen och konstaterar att hon skulle kunna tänka sig en och blev väldigt ledsen när hon var tvungen att gå ut ur "huset"!!

Husbilen som ska ta dom alla milen upp till Lofoten!

En vecka sen....

Hm, ibland får jag ju skämmas över hur lång tid det tar att få ut bilder på bloggen :/

Förra fredagen hade vi nämligen finbesök på Lövberga, hela familjen Gossas Moberg var här!! Efter en dags shopping, så tog dom sig tid att kika in innan resan fortsatte vidare norrut. Eller dom tog sig tid.... Det var nog Kryck som var mest sugen på att hälsa på och övriga kanske helt enkelt fick lov att följa med :) Och ni kanske kan gissa vad det var "som drog"?! Bebismys såklart!!! Och vem det nu än var som bestämde att dom skulle åka hit, så tyckte i allafall jag att det var riktigt roligt att träffa dom alla!! Det är helt otroligt vad våra barn växer.... och själva blir vi inte en dag äldre :))

Kryck hade svårt att slita sig!! Inte ens fika kunde få henne att lämna ifrån sig Amanda :))

Jon verkar undra vem som ockuperat mammas famn... "Är det inte jag som är mammas bebis?"

Men vem kan motstå en liten bebis? Till slut fick hon en puss av Jon <3

Att glädjas åt!!!

Först och främst vill jag bara säga en sak: Den som hittar ett botemedel mot kolik kommer bli en mycket förmögen man eller kvinna!! Ni som haft ett "kolikbarn" vet nog vad jag pratar om: Det skulle vara ovärderligt att slippa se sitt barn lida och man inte kan göra nånting...
Ja, ja... Det var en parentes, nu åter till överskriften!!

För trots att det ibland kan kännas som att allt går emot en, (som nu till exempel, när Julias feber försvunnit, men istället "ersatts" av en hosta från helvetet....) så gäller det att hitta det i ens liv som man kan glädjas åt. Och det är ju faktiskt massor, även då allt känns nattsvart!! Just nu skulle jag vilja "puffa" lite extra för sånt som gör min vardag lite lättare att hantera:

Phil & Teds har flyttat in och det är jag verkligen tacksam för!! Det var kärlek vid första ögonkastet och hittills har den inte gjort mig besviken!!

Även Julia är nöjd som ni ser! (Vagnbilderna är gamla.. Är väl bäst att jag påpekar, så inte nån tror att jag har alla dessa kläder på mina barn i värmen.)

Det nyplanterade äppelträdet står i full blom!

Min lilla hjältinna!! Först flera dygn med över 40 graders feber och efter det en hosta som gör att hon nästan kräks emellanåt :( Men trots allt, så måste jag beundra henne att hon orkar hålla humöret uppe såpass bra som hon gör <3

Andra turen till lasarettet på tre dagar. Den här gången till barnakuten och vi trodde det besöket skulle gå snabbt och smidigt... Ack vad vi bedrog oss, för det blev många timmars väntan även där. Men återigen så gjorde min älskling mig stolt och hade betydligt större tålamod än vad jag nånsin kunnat drömma om!!

VÄDRET!!! Say no more!!! :))

Shit, vilken söndag!!

På lördag kväll fick Julia hastigt hög feber. Hon hade klagat över ont i magen under dagen och aptiten var inte på topp.
På morgonen var hon lite piggare (på grund av att febernedsättande verkar i sex timmar... tänkte inte på det då), febern låg strax över 38 och hon åt även en stor portion gröt.
Igår efter hon sovit på dagen, så hade hon hög feber igen. Men två timmar senare, trots att hon fått Alvedon, så var febern över 40!! Lite orolig förstås, så ringde jag 1177. Sköterskan undrade om det kunde vara urinvägsinfektion och precis då kissade Julia och detta skedde under jämmer och tårar. Så vi fick ju lov att åka in till akuten för att kolla upp saken.
"Vi" här betyder; jag, Julia, Amanda och min mamma. För man kan ju inte lämna ett barn som ammas hemma och gissa om jag var glad att ha min mamma här,?! För det är klart att det måste hända sånt här när Timmy är på jobb och det hade varit svårt att fixa akutbesöket med bara en famn :/

På akuten rådde totalt kaos och det blev en lång väntan. Efter lite drygt tre timmar i väntrummet, så fick vi vid halv nio äntligen träffa en läkare. Efter "the standard procedure", det vill säga koll av urinen, öron och hals, så fanns ändå ingen förklaring till febern. Läkaren funderade på förstoppning, vilket jag tyckte lät långsökt, för hon hade ju bajsat under dagen. Liten fick lösande och efter det somnade älsklingen. Läkaren verkade nöjd, men jag tror ju förstås att hon hade somnat ändå. Dels var klockan långt efter läggdags och sen hade ju den Ipren hon fick på eftermiddagen slutat verka, så hon hade över 40 igen.... Så jag har ju svårt att tro att hon somnade på grund av lättnaden att kunna bajsa... Men, men...

Vi fick, efter sju timmar, i allafall åka hem och "vänta".

Under natten har hon i allafall druckit någorlunda bra och kissat en del och just nu är väl det huvudsaken. Så vi får bara hoppas att febern försvinner, annars blir det nytt besök hos läkaren på tisdag.

Har suttit och googlat lite under natten och jag börjar ana att det är en tand som ställer till problemet... Får bara vänta och se!!!

En mycket sliten Julia på soffan igår eftermiddag.... På akuten höll hon dessutom på att somna i min famn och ni som känner vårt lilla "troll", vet att det ska mycket till innan nåt sånt händer :(

Lördagsnöje??

Hur spenderade ni lördagskvällen?? Själv insåg jag att jag missat att det faktiskt var lördag... Lätt hänt :))
Skulle ut och handla ikväll och tänkte då även passa på att åka till lasarettet och leverera lite mjölk till små behövande bebisar. (Det får jag göra alla dagar på året, alla tider. Varför jag aldrig reflekterade över just vilken dag det var idag!!) På vägen dit, så mötte jag ett glatt gäng som kom promenerande längs en trottoar och jag tänker: "Oj, så finklädda dom var då!!".... Då jag plötsligt inser att det är ju faktiskt är lördagkväll och folk är på väg ner på stan!! Sminkade med snygga frisyrer, hippa kläder och jag antar att dom luktade fantastiskt gott av nån härlig parfym.... Om jag hade velat byta med dom?? Nej, faktiskt inte!!! Trots att jag satt där i bilen, i allt annat än glamourösa kläder, håret i en slarvig tofs och gympaskorna stadigt på fötterna... Jag har nåt alldeles för underbart här hemma, som jag inte skulle byta mot en bal på slottet ens!! Och parfym i all ära, med finns det nåt som går upp mot doften av en bebis?? <3

Amanda myser i farmors famn.....

Sällan vid datorn....

Nu lyser inläggen med sin frånvaro ordentligt.... och orsaken stavas; Amandas mage!! Det är tur att man vet att det går över, men ack så jobbigt ibland då man är "mitt i det".
Jag antar att det är lite kolik som lilla fröken har och trots flera sorters magdroppar och att jag tänker på vad jag äter och så vidare och så vidare, så verkar eländet komma varje kväll i allafall :( Vissa kvällar är skrikperioden kortare, men ibland så kan det hålla på upp till fem timmar. Mammahjärtat blöder och det gör ont i mig att se hur ont min lilla älskling har :( Det är inte mycket annat att göra än att bära, buffa i rumpan och trösta så gott det går. Och framförallt se framåt!!! Det här går över och i det stora hela så handlar det om en kort period av livet, en jobbig sådan, men jag överlever!!
Jag är tacksam att jag har en till liten tjej, som trots sin ringa ålder är en förståndig fröken och inte ställer till med alltför mycket rackartyg när lillasyster har det som jobbigast. Men framförallt är jag väldigt tacksam att Julia överhuvudtaget kan somna och även sover trots lillasysters ihärdiga skrikande!
Nähäpp, nu har jag gjort lite nytta (pumpat, alltså inte bara bloggat) och jag antar att det är dags att försöka få lite välbehövlig sömn! Godnatt på er alla!

En stolt storasyster som vill "sin" bebis så väl <3

Livet just nu

Pollen! Vilket skit om man mår dåligt av det och det är just vad Alvin gör. Så just nu lider han och så dålig som han var igår kväll, det har han aldrig varit. Så nu ska vi ta tag i det här ordentligt och se till att vi får en tid på allergimottagningen på lasarettet. Och idag har vi varit lyckliga över regnet, det bästa vädret för pollenallergiker!!
Att plocka in blommor kanske inte är så smart med en allergiker i huset, men ibland får det göras undantag. Som härom kvällen när vi skulle sätta oss och äta middag och Julia och Alvin hade varit ute och plockat blommor (på en för mig okänd buske/träd) och gjort en bordsdekoration av dom. Sånt måste ju få ligga kvar, åtminstone tills vi hade ätit färdigt!!

Bordsdekorationen!!

Här plockades blommorna

Amanda har premiärbadat i stora badkaret tillsammans med Timmy och Julia och liten njöt i fulla drag!! Och en ordentlig storasyster ville förstås hjälpa till att tvätta bebisen <3

Såå skönt att bada!!

Julia ser till att Amanda är ren bakom öronen :))

Julia har förresten blivit så stor tjej, att vi köpt en "vanlig" barnsäng till henne och lillasyster får ärva spjälsängen.
Lyckan var stor när hon såg att det var två "bä" på huvudgaveln :) Första dagarna var det förstås svårt att somna, men det går allt bättre!!

Det blev väldigt tyst och vi trodde att hon somnat... Vilket hon också gjort, EFTER hon plockat ur sina kläder ur byrålådorna :))

Är man lat och vill motionera sitt barn, så har jag ett förslag: Blås såpbubblor och låt barnet jaga dom över gräsmattan!! :)) Nejdå, skämt åsido, men Julia tycker i allafall att det är väldigt roligt och är väldigt fascinerad av att dom helt plötsligt bara försvinner. Speciellt när man ska försöka ta dom!!

Vill gärna hjälpa till med såpbubblorna!

En välbehövlig bra dag!!!

Igår var nämligen ingen bra dag alls :( Spenderade halva dagen på lasarettet.... igen!! Där konstaterades att Amanda har öroninflammation... Så det kanske inte är konstigt att hon varit väldigt gnällig på slutet. Gissa om jag känner mig hemsk? Men jag har ju trott att det varit magen som krånglat, som det brukar vara på såna där små. Speciellt när det blivit bättre när jag hållit henne upprätt, men även örvärk känns ju bättre vid den positionen. Nu har hon i allafall fått pencillin och jag ger Alvedon för att stilla den värsta värken. Skönt för henne och jag kan lova att det märks!!

Idag har varit en desto bättre dag: På förmiddagen var jag på ett möte på Alvins skola. Ett möte som gav en bra känsla i magen och jag tror att det kommer bli ett mycket bra resultat av det hela till slut!!

Eftermiddagen har det varit full fart på Lövberga kan jag lova!! Axel, Theo och Isak med sina mammor från vår föräldragrupp har varit här och hälsat på. Det är alltid lika roligt! Vi hann med bus inne, fika och även bus ute i solskenet. Är glad att jag hamnade i en grupp med så goa mammor och såna solstrålar till barn!!

Lyckades få alla fyra på en bild :)

Isac kollar vad Julia har i sin låda och Axel lär Julia hur man öppnar ytterdörren!!

Axel busar vid fikabordet

Theo myser med sin mamma

Isak spanar in kakfatet

Julia och Axel pussas, som vanligt när dom träffas <3

Fyra timmar av full fart och jag kände att jag var så trött att ögonen stod i kors, men det var det helt klart värt!! Skönt att ha ett liv igen, efter att ha suttit i soffhörnet och "ruttnat" i vad som känns som en evighet!!

Sagt farväl....

Hm, det låter dramatiskt. Men det är ingen som har dött eller så, nej vi har bara sålt våran barnvagn. Och jag fick en sån konstig känsla i magen när dom tog den och gick ut genom dörren. Det var som att skiljas från en kär vän.... Konstigt?! Jo, jag vet!! Jag kanske kan skylla på att kroppen fortfarande är full av hormoner?!
Ja, ja... Vi får hoppas att det blir en ny kärlekshistoria när vi rullar in nya kärran över tröskeln!!! :))

Alldeles tyst......

För tillfället är det nästan kusligt tyst här i huset. Är inte van och det känns konstigt!! Timmy och Alvin är på Motormässa, idag för att titta och i morgon ska "pärlan" ställas ut.

Småtjejerna sover, båda två på samma gång!! Detta innebär att jag både fått äta lunch i lugn och ro (kunde till och med läsa en tidning!!!) och även fått sitta på toa i fred. Sann vardagslyx för en småbarnsförälder :)

Annars springer dagarna förbi i raketfart. Jag ammar, byter blöjor, bär runt på bebis, busar och leker med Julia, tvättar, försöker laga mat (när jag hinner, annars har det visst blivit sambons syssla....), letar barnvagn (något som faktiskt tar en del tid. Vet vad vi vill ha, men har inte lust att köpa nytt och begagnat till rätt pris försvinner snabbt. Men till slut så.... hoppas vi...), jag pumpar.... Tja, inte kontigt att vissa dagar passerar utan att jag vare sig hunnit (kommit ihåg) att sätta i linserna eller borsta tänderna :))

Njuter!!

Idag har det varit sommar i Karlstad!! Lite drygt 20 grader varmt i skuggan och inga isande vindar, UNDERBART!!

Timmy har pysslat och fixat på tomten:
Monterat färdigt växthuset och planterat en del växter i detta.
Planterat några fruktträd.
Klippt gräsmattan. (Jo, det var faktiskt redan dags!)
Planterat växterna, pioner och stamrosor, som han fick när han fyllde år.

Julia har förstås varit med och hjälpt till på sitt vis :) Hon älskar verkligen att vara utomhus och har njutit i fulla drag hela dagen!! Det gäller att passa på, för enligt prognoserna så är det redan slut på värmen för den här gången. Bara att plocka fram tjockare jackorna.... igen.

Men idag kunde vi ta av jackorna!!

Oro och trevligheter!!

Långhelgen har tillbringats i Dalarna och av många planer, blev mycket lite gjort. Anledningen till detta var två fruktansvärda nätter då jag var nästan helt säker på att Amanda fått kolik :( Första natten på plats, så skrek hon... och skrek... och skrek. Och andra natten var likadan, med den skillnaden att det började redan tidigt på kvällen.
Kollade runt på nätet och det mesta stämde med symptomen på just kolik.... Och då började jag bli riktigt orolig. Inte för att kolik är nåt farligt, även om det är väldigt, väldigt jobbigt för både barnet och föräldrarna. Nej, oron gällde att Timmy (förmodligen) åker på jobb nästa vecka... Och jag såg framför mig: Fjorton dagar utan nån nattlig sömn och dessutom begränsade möjligheter till vila på dagtid, då en viss Julia vill ha massor av uppmärksamhet... 
Men sen, de senaste två nätterna, då har det varit lugnt. Jag ropar inte hej än, det är det dummaste man kan göra. Men jag kan ju hoppas på att hon "bara" hade fruktansvärd magknip ett par dagar!!!

Annars hade vi en bra helg i Malung. Elisabeth skämde bort oss med god mat, passade Julia då vi hittade på annat och också tålmodigt bar runt på lilla Amanda. Hon säger att det är roligt att vi vill komma och hälsa på och jag tycker att det är väldigt roligt att hon vill ta emot hela gänget. Nu stannade förvisso Alvin kvar hos en kompis i Karlstad, men jag lovar att vi tar plats ändå när vi stormar in med all vår packning :)

På Valborg firade vi Timmy som fyllde 30+ :)) Och Julia sjöng och hurrade så fint för sin pappa <3 (Vi andra sjöng också, men jag tror inte det var fullt lika uppskattat....)

Sen är det som vanligt: Även om det kan vara väldigt trevligt att vara ute och hälsa på, så är det allt bra skönt att få komma hem sen igen!!

Vi hinner inte med!!

Fyra veckor.... fyra veckor???!!!
Ja, i lördags var det fyra veckor sen vårt tredje underverk kom till världen...
En underbar liten skapelse, som vi redan märker har andra egenskaper än sina syskon...
En till människa att älska så det gör ont i kroppen <3

Om vi firade? Tja, liten fick den stora äran att följa med sin mor och far på restaurang och hon skötte sig exemplariskt !! Jag ammade precis när förrätten kom och sen la jag ner henne i vagnen och där sov hon fridfullt, så att vi fick njuta av den goda maten. Sånt gillas!!!

Fredagsfasa!!

I fredags var det dags för vägning och mätning av lilla Amanda och hon växer verkligen som hon ska!! 800 gram sen födseln och viktkurvan går spikrakt uppåt. Frid och fröjd med andra ord.... MEN, både sköterskan (och läkaren som hon hämtade), tyckte att lilla fröken fortfarande var väldigt gul. Så vi blev skickade till lasarettet för provtagning, IGEN!!! Hua, vilken pärs!! Precis som förut, så var liten snål med dropparna och det krävdes tre försök innan det gav nåt resultat :(
Fick sen beskedet att det skulle ta ungefär en timme innan jag fick provsvaren och då var klockan ungefär halv fyra. Och jag väntade, väntade och väntade.... tills halv sju!!!!!!! Roligare kan man ju ha en fredag eftermiddag/tidig kväll och jag lovar att jag hann bli ordentligt orolig också!!
Nu var alla prover bra! Det (halten av gulsot, eller vad jag ska kalla det) är på väg ner, men det går sakta. Sen kollades det tydligen också vilken typ av bilirubin hon hade och det var av den typen som inte är farlig för levern.
Faran över alltså och vi fick åka hem.
Behöver jag säga att jag var överlycklig?! (Och att huvudvärken kom som ett brev på posten när jag väl kom hem...)