torsdag 12 januari 2012

Tut, tut, tut, tut.....

Ah, vi börjar äntligen se ljuset i tunneln och hoppas och tror att förkylningen ÄNTLIGEN kommer vara helt borta snart.... För lite snorig är hon tyvärr än :( Men de sista dagarna har hon haft en enorm aptit och jag tror bestämt att hon tänkt "äta igen" allt det hon inte ätit då hon varit sjuk. Och detta om nåt borde väl vara ett tecken på att det är på väg åt rätt håll??!!

Åter till rubriken, för idag har jag gjort nåt helt sanslöst dråpligt och det måste jag förstås dela med er läsare :))
Idag skulle det storhandlas och då brukar jag passa på att ta med båda mina barn ut. Den större är nämligen väldigt duktig på att underhålla den mindre när hennes tålamod börjar tryta! Och jag är ytterst tacksam över att Alvin ställer upp och följer med såna gånger, det vill jag att alla ska veta!!
Hursomhelst, efter det stora inköpet, så skulle jag in på ytterligare en affär för att komplettera med några saker. Jag lämnar Alvin och Julia i bilen och hastar över parkeringen, då jag kommit några steg, så har jag tydligen av ren vana riktat nyckeln mot bilen och låst!!!! Alvin förstod ju direkt vad som skulle hända, att larmet skulle gå igång, så han försökte smyga upp sin telefon ur fickan för att ringa mig. Men innan han ens fått den halvvägs till örat så drog det igång; tut, tut, tut, tut och det blinkade så fint. Snabbt som ögat slog han numret, för att upptäcka att jag lämnat telefonen i bilen!!! :) När jag kom ut på parkeringen och såg att alla blinkers blinkade på min bil, då förstod jag ju vad som hade hänt...... Alvin tyckte förstås att jag var världens mest pinsamma morsa, men Julia hade skrattat hela tiden. (Hon gillar biltutor, som tur är!! ) Så hela vägen hem fick jag lyssna på Julia som härmade biltutan och väl hemma när vi frågade hur bilen lät när mamma gått ur, så svarade hon glatt: Tut, tut, tut, tut :))
Hoppas ni fått ett gott skratt, för det fick i allafall jag!!

1 kommentar: