lördag 4 februari 2012

Hormoner!!!!

Graviditetshormoner, visst är det underbart??!! Alla som har väntat barn har väl känt av dom, eller? Nu är jag ganska förskonad, för "dom aggressiva" har jag klarat mig undan. Det är snarare tvärtom, att jag vet inte vad det ska till för att vildkatten ska kika fram. Däremot så gråter jag, OFTA, och det kan vara i princip vad som helst som utlöser gråtattacken, både ledsamt och glatt.... Nåt jag ser på tv, läser i en tidning, ser på nätet, eller helt enkelt bara nåt jag kommer att tänka på. Helt snurrigt, men ack så vanligt :)


Sen tycker jag också att jag är mer orolig än jag brukar, mycket tankar och funderingar: Är ängslig för att nåt ska gå åt pipan med den lilla jag har i magen, jag måste gå in och kolla till Julia om jag tycker att det varit tyst för länge, oroar mig för att sambon inte ska vara hemma när förlossningen drar igång... Ja, listan kan göras längre, jag lovar. Känner nån igen sig, har det kanske med åldern att göra??
Jaja, nu ska jag ta mina hormoner och mina funderingar med mig och gå och lägga mig! Ha en fortsatt trevlig helg och till alla som fryser: Håll ut, det ser ut att bli mildare väder till veckan!!  



1 kommentar:

  1. Jag hade heller inga hormonsvängningar åt det agressiva hållet (tycker jag i alla fall ;-)) och inte särskilt många extra tårar heller för den delen. Men oro känner jag igen, inte så jättemycket för Isac i magen egentligen, men livet i stort på något vis. Tyckte inte om att åka bil, särskilt inte om det var någon annan än Andreas som körde. Jag var helt enkelt rädd för att krocka. Mer än vanligt liksom. Ville ju så gärna möta knodden i magen!

    SvaraRadera