Det är nu det straffar sig att vi skjutit upp nåt som vi kunnat göra för flera månader sen. För Timmy var tvungen att åka norröver under helgen och Julia följde förstås med och Alvin har åkt med en kompis till Hovfjället för campingliv i husvagn och skidåkning. Och jag tar mig ju ingenstans, alltså fick jag snällt stanna hemma!! Egentligen går det väl ingen nöd på mig: I kyl och frys finns mat bara att värma, ett gäng grannar har "jour" och är beredda vid sina mobiltelefoner, ifall jag skulle behöva skjuts till förlossningen. Men, det där förhatliga ordet men ;) om det är tråkigt med ordinerad vila annars, så kan jag upplysa om att det är ännu tråkigare när huset är tvärtyst och tomt!! Och saker som annars är helt självklara, blir omöjliga i mitt tillstånd... Bara en sån enkel sak att få in tidningen från postlådan.... För såna "maratonpromenader" är inte att tänka på :)
Jaja, det är bara några dagar jag måste stå ut och jag får trösta mig med några bra filmer och ägna mig åt "telefonterror" när tristessen blir alltför stor!! Men FY vad jag saknar min familj!!
Hur skulle det gå till att INTE sakna ett sånt här troll?? |
åhh gud din stackare!!!! lider med dig!!! hör av dig om du behöver hjälp med något!!!!! stora kramar!!
SvaraRadera