Mardrömmen....

Ikväll har jag fått uppleva en mardröm på riktigt och jag befinner mig fortfarande i den...
Skulle ringa och kolla vart Alvin tagit vägen och nån svarar;  Jens på ambulansen. Kul skämt tyckte jag och bad att få prata med Alvin. Får till svar; jag heter Jens och jobbar på Ambulansen i Karlstad, är du Alvins mamma? ....... Några sekunders tystnad och tankarna virvlar. Jovisst är jag det..... "Han har varit inblandad i en trafikolycka och vi håller precis på stt lasta in honom i ambulansen och vi är på väg in till sjukhuset......" VAAASSAAA DUUUUU??????

Tja, sen blev det ett stort virrvarr.... av tankar och känslor.... Tog mig in till akuten och det var ingen rolig syn som mötte mig: Fastspänd med nacken fixerad, illa tilltygad i ansiktet, kopplad till en massa slangar,  ligger mitt barn där.... Massa läkare och annan personal hit och dit och barnet som ligger där och inte alls är "med"......

Många timmar senare har vi fått ett rum på en avdelning och jag drar en lättnadens suck, för att Alvin hade en skyddsängel som vakade över honom den här kvällen....
Han har förvisso slagit ur en flisa ur en kota i ryggraden, men det är inte någon fara. Han har en ansiktsskada som ska utredas vidare i morgon. Ett knä ska röntgas i morgon. Full av skrubbsår och en mycket kraftig hjärnskakning.... MEN HAN LEVER!!!!!!!

Han har suttit som passagerare i ett fordon som snurrat varv på varv,  har kastats ur och blivit liggande på vägbanan...

Huuuuu, detta kunde ha gått SÅ mycket värre....

Väntar nu på att jag ska "landa", så att jag kan få några timmars sömn....