torsdag 19 januari 2012

Vilken dag, upp och ner....

Dagen började helt fantastiskt!!!! När jag hörde Julia ge fanfar och tittade på klockan, så visade den 8.15. Jag hade fått sova åtta timmar utan att bli väckt, vare sig av en vällingsugen liten fröken eller av att behöva gå upp och kissa!! Jag kan knappt beskriva hur sköööönt det var! MEN... det finns alltid ett men :( Kommer upp och upptäcker att vi inte är dom enda i huset som tagit sovmorgon; Alvin ligger också och sover. Så det blev snällt att köra honom till skolan för att han inte skulle missa alltför mycket av den korta dagen. Stress på morgonen är alltid BLÄ!!

Positivt med morgonturen med bilen, var att jag upptäckte att Lisa är i stallet och jobbar några dagar. Så jag och Julia passade på att ta en liten tur för att hälsa på hästarna, för Julia tycker det är jättespännande att klappa på dom stora djuren och idag fick hon dessutom sitta på en av dom... Det var sååå spännande!! Passade också på att bjuda över Lisa på lunch, alltid trevligt med vuxet sällskap vid matbordet!!
Det ska börjas i tid :))


Sen kommer Alvin hem på eftermiddagen och.... ja, jag säger bara det: Ibland önskar jag att jag var utrustad med superkrafter och tio ton av tålamod, för en tonåring i huset kan vara ytterst påfrestande mellan varven... Räkna; en, två... femton.... 28 .... 100... Dra ett djupt andetag och ta diskussionen igen, för hundrafemtioelfte gången, om ansvar, missbruka förtroende, respekt och så vidare och så vidare... Om det gick in den här gången? För stunden, säkert ja, men risken finns att han har glömt det i morgon. För så är det också; "hoppsan, det har jag glömt", eller "nejmen sa du? Det hörde jag inte".... Tålamod, tålamod, tålamod; ge mig massor, snälla!! Och alltid detta tvivel och undran om jag gör något fel??!!
Det är rart med barn..... :))

Riktigt rart är det förstås när barnet passar på att överraska sin trötta mamma... Igår när Julia somnat, passade jag på att åka ut och handla. En ren lyx att få strosa i affären i lugn och ro och sent på kvällen är det inte heller så många andra ute och handlar!! När jag kommer hem så möter mig dessutom den här synen i kylskåpet:
Tack min älskade unge!!!

Så visst är det alldeles, alldeles underbart med barn också

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar