Då jag körde av gården i torsdags, så ska jag ärligt erkänna att jag undrade vad jag gett mig in på: Resa så långt med ett litet barn, kan det vara vettigt?? Men med facit i hand, så hade jag inte behövt vara det minsta orolig. Julia har nämligen varit helt otrolig, både under bilresa och festligheter.
Man kan ha väldigt roligt med en Spöket Laban-handdocka! Så tack till Karlstads kommun för den gåvan!! |
Resan till Göteborg gick kalasbra och vi behövde bara en rast. Sen var det förstås inte den bästa tiden att färjan gick 19.30, vilket brukar vara den tiden som Julia vill sova. Och den här dagen var inget undantag, så jag lovar att personalen i a´la carte restaurangen aldrig sett någon äta så snabbt som jag gjorde :)
På väg att hämta biljetterna till färjan. |
Väl i hytten konstaterade jag att det inte skulle vara en bra idé att dela en 80-säng med min lilla fröken (familjehytten hade nämligen bytts mot en 2-bädds istället). Så jag la ner täckena på golvet och bäddade ner henne där, vilket skulle visa sig vara ett mycket klokt beslut!!
"Alla sätt är bra, utom de dåliga" brukar det väl heta va? |
Att ligga på golvet och höra maskinernas dunkande och att vaggas lite sakta av vågorna var tydligen rena mirakelkuren, för hon sov nämligen i sju och en halv timme!! Det kunde ju inte ha kommit lägligare, med tanke på att jag skulle köra 70 mil!
Jag hade dessutom tur nog att få ressällskap på min väg genom Tyskland: Killen som skulle vara bestman på bröllopet hade fått problem med sin skjuts söderöver och var överlycklig att han kunde åka med oss. Och lika lycklig var jag, för det var guld värt att ha någon med som kunde underhålla Julia och även förse henne med välling och annat ät- och drickbart!! Resan gick till och med så bra, att vi var i Frankfurt långt innan Timmy skulle landa. Men det gjorde ju inte ont att kunna ta en riktigt lång paus!
Det var ganska roligt att titta på bilens utetermometer då vi åkte söderut; hur det bara blev varmare och varmare! Så då vi hittat Timmy på flygplatsen, åkt den allra sista biten och strax före klockan 21 rullade in i Hassmersheim (som var vår slutdestination), så var det fortfarande +24, inte dumt alls!! När vi packat in våra saker och fått Julia i säng (hade ju tänkt på att packa den elektroniska barnvakten, så att vi skulle kunna sitta ute även då hon sov!!), så åt vi middag utomhus. Vilka kontraster; från snö i Karlstad i början av veckan, till att sitta ute sent på kvällen och avnjuta sin middag!! Ibland är livet lite extra underbart :))
Värdshuset där vi bodde!! |
Åh så skönt att allt gått bra. Har väntat och längtat efter rapportering!
SvaraRaderaEr resa låter supermysig, och visst växer man lite när man känner att man fixat något rätt hyfsat ;) Kram
SvaraRadera